Ställ frågor? Här kommer svaren!

Frågor och svar om fiberutbyggnaden.

Anslutningsavtal och övriga avtal 

1.Vad menas med insatsen (§6 i stadgarna) och vad skall den användas till?

Genom att betala insats gör medlemmen ett kapitalbidrag till föreningen som denna kommer att använda till nätverksinvesteringarna. Alternativet hade varit att föreningen lånar upp kapitalet med större risk och väsentligt högre månadskostnad som resultat.

Därför är inte insatsen momspliktig utan hela beloppet går in i kassan.

Insatsen skall vara till fullo betald före aktuellt delprojekt startar eftersom föreningen då får kostnader för material och arbete.

Medlem kan, efter anmälan till kassören, välja att dela upp inbetalningen i tre lika stora delar. Den sista delen skall då vara inbetalad innan nätet dras in på tomten. Detta innebär att man börjar betala ca två månader tidigare än om hela beloppet erlagts i en klump.

När fastighetsanslutningsavtal tecknas (se fråga 2) får man i båda fallen närmare information om hur och när betalning går till.

När E.ONs detaljplanering är klar kommer föreningen att skicka ut fakturor till berörda fastighetsägare.

2.Vilka avtal skall till mellan mig som fastighetsägare och föreningen?

Ett fastighetsanslutningsavtal upprättas mellan fastighetsägaren och föreningen, ett avtal per hus om det rör sig om flera. Detta avtal reglerar den juridiska delen som rör själva anslutningen, dvs. vad som förväntas av parterna. I och med detta avtal godkänner fastighetsägaren även att föreningen utan ersättning får gräva ner dennes fiber till huset men detaljerna regleras i ett särskilt Markägaravtal.

Dessutom meddelar fastighetsägaren om man önskar sköta grävning på tomten i egen regi, se vidare fråga 17.

Vidare sluter föreningen avtal med de fastighetsägare som berörs av vårt spridningsnät dvs. den delen av grävningen av stamnätet som är utanför samförläggningen.

I Sävsjöström kommer många sådana avtal att krävas för föreningen vill av kostnadsskäl minimera grävning i asfaltvägar för att istället gå i tomtgränser.

3.Vad måste jag som fastighetsägare tänka på när anslutningsavtalet väl är signerat?

Fastighetsägaren måste tänka igenom var diket skall grävas och hur fibern lämpligast tas in i huset. Grundregeln är att det är kortaste avståndet som gäller mellan stamnätet som oftast följer vägkanten och huset, se även fråga 18.

Föreningen kommer att hålla schaktmöten i varje by med de fastighetsägare som berörs. Detta jobb måste vara klart innan E.ONs grävgrupper kommer fram eftersom de måste veta var de skall släppa av slangarna till respektive hus.

Observera att om Du har en robotgräsklippare så måste Du själv frilägga och lossa begränsningstrådarna i dikets sträckning samt återställa dem när allt är klart.

4.Vad händer om en fastighetsägare ångrar sig och vill ha fiber?

Har man tidigare avböjt fiberanslutning men av olika skäl ändrat sig och vill komma med ombord så kan följande situationer uppstå:

•Man missar stoppdatum men grävningen har inte startat i det berörda delprojektet:

Anslutningsavtal tecknas och insatsen betalas in omedelbart dvs det går inte att dela upp insatsen.

•Grävningen har startat i det berörda delprojektet:

Arbetsbeskrivning med vilket antal slangar och dimensionering som skall ner i diket, var anslutningar skall grävas mm är redan är gjord och läggningen har påbörjats.

Fastigheten kommer inte att kunna anslutas i den initiala fasen utan kommer att hanteras i en senare sk. förtätning av nätet.

Förtätning av nätet:

Föreningen bildades för att ge invånarna runt E.ONs grävning möjlighet att få snabb och flexibel fiberanslutning och kommer därför att verka för att även nya medlemmar också ska få denna möjlighet:

Utmaningen är att styrelsen måste starta ett miniprojekt med i huvudsak alla de beståndsdelar som finns i det initiala projektet: planering, sluta markägaravtal, ta fram miljökonsekvensutredningar, ta fram projektbeskrivning/arbetsorder, göra upphandling av material och tjänster samt genomföra projektet.

Komplexiteten innebär att det kommer att krävas ett antal nya anslutningar för att det över huvud taget skall vara ekonomiskt och praktiskt försvarbart att starta arbetet.

Eftersom inga bidrag kan påräknas kommer anslutning i förtätningen att bli minst dubbelt så dyr. Speciellt kostsamt kommer det att bli till fastigheter som har lång grävning från stamnät till vägg medan i startfasen så delas dessa kostnader upp solidariskt mellan alla anslutningar.

Många familjer som idag bor i städer kan inte tänka sig att köpa en fastighet oavsett läge och utförande utan att det är utrustat med snabbt fiberbredband. Förutom den högre kostnaden för efteranslutning blir konsekvensen att affären riskerar att gå överstyr eftersom föreningen inte kan garantera snabb anslutning!

Därför är det att rekommendera att ansluta sitt hus även om man inte omedelbart tänker använda tjänsterna, se även fråga nr 5.

Frågor om anslutningen

5.Vi har inte något behov av den nya tekniken men de som vi hoppas skall ta över använder allt det nya. Vad skall vi göra?

Det säkraste och mest kostnadseffektiva lösningen är att beställa en anslutning för att sedan inte aktivera den förrän det behövs:

Anslutningar av fiber/slang i marken och in i huset till ett diskret jack på väggen färdigställs men switchen installeras inte och därmed sparar man ca 1 000 kr.

Ingen månadsavgift utgår eftersom man inte aktiverar anslutningen så när man ”glömt betalningen” för insatsen är allt annat också glömt tills dess det behövs, de nya ägarna anmäler att man vill in i nätet och då installeras en switch av senaste modell och sedan är vår nya medlem igång snabbt tack vare att föregående ägare varit förutseende.

6.Vi tillhör de få som har en stabil telelinje och är nöjda med vårt ADSL-modem för data. Varför skall vi fundera på fiber?

Dagens dåligt underhållna kopparnät med långa avstånd till ett fåtal kunder med litet utnyttjande tillsammans med en vinsthungrig operatör är en förödande kombination för abonnenterna längs dessa linjer!

Redan har fem linjer inom kommunen avvecklats utan pardon (2010 Lindshammar, 2013 Stödsboda, Vägershult, Hökhult och Åkvarn Björkå) så det är verkligen inte någon garanti att de nuvarande kommer att bestå.

Det mesta tyder på att majoriteten av landsbygdslinjerna inom Alsterns fibernäts område kommer att skrotas så snart nätet är i drift. Har man då dessutom dålig mobiltäckning eller är beroende av trygghetslarm då är man illa ute.

Det säkraste och mest kostnadseffektiva lösningen är att beställa en anslutning för att sedan inte aktivera den förrän det behövs, se vidare fråga 5.

7.Mågen är helt såld på trådlösa lösningar och anser inte att vi skall slösa pengar på gammal teknik som han säger. Vi är helt rådvilla!

Vi börjar med hastigheten:

Dilemmat med all trådlös kommunikation är att bandbredden är ändlig (begränsad) och det innebär att om det blir många användare på kanalen så sjunker kapaciteten för samtliga.

Hastigheten är också beroende på avstånd till masten samt väder och vind för att inte tala om när strömmen försvinner, då räcker det inte ens med eget elverk!

Ovanstående resonemang gäller för övrigt även inomhus så att om man är många användare samtidigt på det trådlösa Wi-Fi-nätet så ställer det helt andra krav på routern än om man är få.

Telefonoperatörerna talar hela tiden om sina storstilade utbyggnadsplaner! Vad man glömmer berätta är att detta sker i huvudsak där majoriteten av kunderna (och antagligen även mågen) finns nämligen i storstadsregionerna och i vissa fall längs europavägarna. Här ute finns i bästa fall hyfsad täckning för sk. tredje generationens mobilnät (3G) där tal- och datatrafik samsas med urusla hastigheter för data. För snabb dataöverföring krävs sk fjärde generationens mobilnät (4G-nät) som endast hanterar data. Inom vårt spridningsområde finns oss veterligen 4G endast installerat i masten vid rastplatsen vid Sandsjön, Vägershult. I Sävsjöström har man 3GIS-mast men är inte fiberansluten varför den är mer sårbar. 

I en kabel, oavsett teknologi, är bandbredden stor och för fiber närmast oändlig. Konsekvensen är att det inte spelar någon roll hur många som är uppkopplade – alla får den kapacitet som man har beställt och betalar för!

Dessutom gäller alltid regeln att om verkligt snabb och säker kommunikation önskas (tex. 1GB/s) så är det ledningsbundet som gäller! Därför är alltid datorer för tung CAD, bildbehandling mm. anslutna via kabel till nätverket liksom TV som visar HD eller bättre.

Datamängd:

Ett aber är att datamängden är begränsad i det mobila fallet. Stor datamängd kostar mycket och när denna kvota överskrids kostar det mycket för att fortsätta med samma hastighet alternativt så sjunker hastigheten till närmast oanvändbarhet.

När man använder fiber finns inte någon sådan begränsning utan barnbarnen kan oavbrutet ladda ner tunga filmer i HD-kvalitet eller spela datorspel online nätterna igenom utan att det kostar ett nickel. Gissa om farfar och farmor blir populära!

8.Familjen har en sommarstuga med inkopplad fiber. Vi är i stugan vid jul och under sommaren. Vi tycker det blir dyrt med alla avgifter!

Förutsatt att man ser till att bindningstiderna för tjänsteabonnemangen är korta så är det möjligt att ha nätet aktivt under enstaka månader som i ovanstående exempel, december-januari och juni-augusti. Man betalar då nätavgift och abonnemang endast för fem månader. Det är viktigt att man kontaktar tjänsteleverantören för att tillfälligt koppla ner tjänsten och nätet. Vill man vara på den säkra sidan när det gäller att nätet blir nerkopplat ska man kontakta Uppcom, tel 0474-476 53. Det har hänt att tjänsteleverantören inte har kopplat ner nätet, bara tjänsten, och då kommer en faktura från Alsterns fiber till kunden på den månatliga nätavgiften.

När familjen vill vara i sin sommarstuga med tillgång till internet  ska tjänsteleverantören kontaktas för att  aktivera tjänsten och nätet igen.

 

9.Farmor bor ensam i sitt hus och har trygghetslarm som är ganska vingligt med dagens dåliga telenät. Hur kan vi ordna detta?

De flesta kommuner har insett att analoga telenät succesivt försvinner på landet och planerar för ett teknikskifte. Då kan man förutom själva larmet även introducera kameror, dörrbrytare mm som ytterligare säkerhet.

Dessa applikationer kräver åtkomst till internet men har inte några extrema krav på hastighet.

Barnbarnen skall alltså se till att ansluta farmors hus till fibernätet och när kommunen skall byta ut trygghetslarmen aktivera nätet och därefter sluta ett billigt internetavtal med telefon. Se även frågorna 5,6 och 19.

10.Det pratas mycket om det intelligenta hemmet. Vad är nu detta?

Idag är utvecklingen väldigt snabb och fler och fler områden inlemmas i det smarta hemmet.

Här är ett urval:

De flesta värmepumpar kan idag kopplas upp mot internet. Då kan pumpen larma om något håller på att gå snett eller något gått sönder. Husägaren kan även styra pumpen från en app i smarta telefonen tex. öka temperaturen dagen innan man kommer tillbaka till huset.

Många vitvaror har motsvarande funktionalitet och deras antal ökar hela tiden.

Det är naturligtvis lysande om frysboxen larmar när temperaturen börjar öka så att man hinner rädda älgköttet och kräftorna!

Trenden är att i början får man betala extra för dessa finesser när man köper utrustningen men efter några år blir det standard. De arbetar alltid via Wi-Fi (trådlöst) så oftast är anslutningen enkel.

Inbrottslarm och övervakning kräver internet eftersom man ofta har bildöverföring. Ofta kan husägaren också komma åt dessa filmsekvenser direkt från mobilen.

Naturligtvis kan man även skapa annan övervakning med egna kameror i huset.

Styrning av ljus och annat kan idag enkelt ordnas och det finns en uppsjö med programvaror som tänder och släcker lampor och belysningar i fas med solens upp- och nedgång mm. som känner av rörelsedetektorer, temperaturer mm.

”Brandfarliga” apparater som kaffebryggare, värmefläktar, hårtorkar mm kan enkelt säkras (stängas av) på avstånd.

11.Vi har läst om problemen i Wexnets nät. Är fiber verkligen en sådan hit?

I Wexnets nya nätdelar har temporära lösningar använts som inte har hållit måttet. Wexnet byter nu ut denna utrustning och för vår del kommer just dessa problem inte att uppstå.

Teoretiskt sett så minskar alltid tillgängligheten hos ett givet system när komplexiteten ökar men i vår applikation är det ändå sällsynt med störningar men de förekommer.

Fel i den egna utrustningen är ytterst sällsynt och oftast botas med ”total reset” dvs man drar ur nätsladden och väntar minst fem minuter (så att all energi laddas ur) och startar igen.

Ett nytt hot är däremot strömavbrott eftersom vårt nya nät kommer att vara helt beroende av kraftförsörjning inte bara i det egna huset utan även i relästationer, serverhallar mm. 

I det externa nätet försöker operatörerna skapa bättre tålighet genom större battterireserver, reservelverk mm.

Dessa avbrott är sällsynta men brukar å andra sidan drabba mängder av användare, en klen tröst kan tyckas men pressen på operatörerna att lösa problemet blir helt annat och därför blir avbrottstiden ganska kort.

Det som är det minst troliga felet både i utrustningen och för resten av huset är att åskan skall slå till eftersom telenätet inte längre går in i huset och fibern kan inte leda ström.

Som med alla kablar kan de bli skadade men det gäller ju även kopparnätet men fördelen är att våra är nergrävda.

Utanför vårt eget nät finns det oftast redundans dvs. man kan koppla om så att trafiken går andra vägar.

Det är vår uppfattning att det ytterst sällsynt med problem i fibernät. Under sekreterarens senaste sex år med fiberanslutning har det varit två avbrott, båda förorsakade av serverhaverier som drabbat ”södra Sverige” och löstes efter några timmar.

Uppstår problem kan man alltid kontakta kundtjänsten hos Wexnet om systemet är helt dött eller respektive tjänsteleverantör om delar inte fungerar, tex.  TV.

När vi kommit igång med utbyggnaden kommer vi att ge ytterligare felsökningstips och i vilken ordning man ska ta testerna.

Grävning på tomten

12.Måste jag betala mer för att sträckan in till mitt hus är längre än grannens?

Avståndet från stamnätet (oftast i det samförlagda diket i vägkant) till väggen kan variera från 20 m till flera hundra meter. Föreningen har i sin kalkyl tagit med kostnaden för alla sträckorna och fördelar kostnaderna jämnt mellan alla som ansluter.

13.På vår tomt är det mycket sten och dessutom berg i dagen. Hur skall detta besegras och kommer jag att behöva betala extra för detta?

Inför vår Herre är vi är alla smålänningar och således har styrelsen tagit ordentlig höjd i kalkylerna för mer sprängning än vad som brukar bli fallet.

I värsta fall måste man spränga i diket på tomten men oftast är det grävt någonstans för el, tele eller vatten och avlopp där det således inte förekommer stora stenar.

I samråd med husägaren kan föreningen säkert hitta någon lämplig lösning som gagnar alla parter.

Är det en anlagd gräsmatta är oftast matjordlagret tillräckligt tjockt för att diket skall kunna grävas utan problem.

Som nämnts tidigare påverkar inte dessa eventuella extrajobb insatsen! 

14.Vi har en uråldrig stenmur ut mot vägen där diket skall grävas. Vad händer?

Stenmurar är ett omistligt inslag i det Småländska kulturlandskapet som man inte ostraffat mixtrar med!

Ibland kan man smyga in kabeldiket i befintlig öppning eller gå runt muren men om detta inte låter sig göras så kommer vår entreprenör att borra/skjuta en öppning under muren.

Som nämnts tidigare påverkar inte dessa eventuella extrajobb insatsen! 

15.Vi inser att vår häck är i vägen för diket in till huset. Hur kommer ni att fixa detta?

Vi kommer att göra som E.ON: Lyfta bort en bit av häcken, dvs ta med en ordentlig rotklump och med grävmaskinen lyfta bort denna och efter grävning lyfta tillbaka klumpen. Vad fastighetsägaren bör göra är att vattna häcken lite extra under någon tid.

16.Vi oroar oss för att ni skall komma med stora grävmaskiner med larvfötter och förstöra vår gräsmatta. Måste vi kalla in mågarna för att gräva för hand?

Vår entreprenör kommer antagligen att ha en större bandgrävmaskin (ca 20ton) för att bemästra den beniga jordmån som vi har i Lenhovda socken. Däremot kommer vi för finliret att använda en mindre och smidigare maskin som antingen är utrustad med gummihjul eller gummilarver så att skadorna minimeras.

Dilemmat med alltför små maskiner är att stenarna som skall tas upp är oförändrat stora och då kan skadorna bli större än om en något tyngre maskin används å andra sidan behöver diket inte vara djupt och det går oftast att gräva runt stenarna.

Entreprenören grovåterställer sedan diket med grävmaskinen och det innebär att det behövs lite jobb från husägaren för att det skall bli fint igen, oftast några kärror siktad jord som fyller ut hålorna och lite gräsfrö.

Eventuella stenar fraktas bort i föreningens regi.

17.Vi har kämpat med vår vackra trädgård i 30 år och vill inte han in en jättestor grävmaskin ibland rosorna?

Föreningen ansvarar normalt för att det grävs fram till huset inklusive maskinell grovåterställning men om fastighetsägaren så önskar kan denne ordna detta i egen regi. Detta skall meddelas då anslutningsavtalet tecknas och kommer att följas av en skriftlig instruktion hur diket skall grävas och prepareras samt när det senast skall vara klart. Fastighetsägaren svarar då även för all återställning.

Fastighetsägaren kompenseras inte för eget arbete och kostnader men behöver inte heller betala för den extra administration det skapar.

Färdigdatum är normalt innan föreningen börjar gräva hos grannarna. Föreningen svarar för förläggning av slang med fiber och installationen i huset.

Om diket inte är klart i tid kommer föreningen att ordna såväl grävning som maskinell återställning!

Anslutning i huset och tjänster i nätet

18.Vad innebär installationen för mig som fastighetsägare?

Grundregeln är att föreningen ansvarar för fiberuttag och den sk. switchen för de som ansluter sig direkt. Föreningen verkar för att fibern dras in med kortaste avstånd från fiberstammen utanför tomten mot ”närmaste vägg” på huset och switchen monteras på väggen innanför.

Föreningen påtar sig inte något ansvar för installationen i huset utan detta ansvarar fastighetsägaren för.

Det är rekommendabelt att switchen sitter någorlunda nära den enhet som kräver snabbast och stabilast inkoppling dvs. med nätverkskabel, oftast TV eller dator som används för bildbehandling eller CAD.

Om även denna lösning är oacceptabel för husägaren kan separata överenskommelser göras med gräventreprenören som då gräver runt huset.

Nedanstående info är framförallt till för Dig som tycker att installationen är svårbegripligt full av skrämmande fikonspråk:

Vid en första blick kan det tyckas att vi tar ombord en mängd nya elektronikboxar men sanningen är att de enda boxar som är nya är switchen och eventuell telefonbox:

Alla har ju redan någon form av digitalbox för TV och har man internetuppkoppling finns där någon form av modem, tex. för ADSL. Här byter man alltså bara ”en box mot en annan”.

När väl switchen kommit på plats måste någon form av fastighetsnät skapas och detta åligger fastighetsägaren att ordna. I vanligaste fall överlåter man arbetet till någon installatör som finns i flera centralorter i kommunen tex. ELTEAM Owe Svensson i Lenhovda och Medialaget i Åseda men är man lite händig kan man med lite hjälp och råd och dåd fixa det själv främst genom att förlägga (klamra, lägga i kanal mm) standard nätverkskablar som finns i alla möjliga längder från 30cm till 30m.

För att installationen även skall kunna klara framtida utveckling av utnyttjandet kan följande funderingar vara en vägledning men den slutliga diskussionen måste ske med installatören: Genom att tänka igenom det hela kan man från början placera enheterna i rätt rum och därigenom få bäst prestanda och minimera kabeldragning.

Skall vi redan idag ansluta TV, internet och telefon eller blir det delar av hela kakan?

TV:

Hur drar vi kabel till TVn? Skall endast ”internet-TV” användas (gratis tillgång till de fria kanalerna) så skall TVn anslutas till internet, direkt om TVn är nyare annars krävs en anpassning, annars måste en TV-box anslutas till switchen.

Internet:

Oftast använder man numera en sk router för trådlöst nätverk, sk Wi-Fi som gör att man kan använda laptop-datorer, läsplattor, smarta telefoner mm var som helst i huset och utan att jacka in enheten med kabel. Detta är mycket smidigt och dessutom behöver man inte ha ett så dyrt mobilabonnemang (det behövs mindre datamängd) eftersom luren hakar på nätverket när man kommer innanför dörren.

Frågan är främst: Vad skall vi använda nätet till om några år? Den enda säkra delen av det svaret är: Till mycket mer än idag för snabbt internet är nämligen mycket vanebildande!

Det betyder att man skall satsa på en bättre och snabbare router än vad som behövs idag. Priset för dessa börjar vid 1 000 kronor och vi rekommenderar att läsa utvärderingar på nätet, tex. www.test.se,  https://www.smallnetbuilder.com/wireless/ (på engelska) och framför allt se till att det finns ordentliga antenner för det trådlösa nätet (några brukar kallas för åtta-taggare) - inte alltid så estetiskt men effektfullt. Routern ansluts med en nätverkskabel till switchen men behöver inte sitta i dess närhet. Skall man ha internet-TV uppstår förstås vissa tillkommande frågeställningar angående kabeldragning mellan TV och router!

Telefon:

För att ansluta de befintliga analoga telefonerna måste dessa kopplas via en anpassningsbox som man oftast får från teleoperatören. Boxen kopplas normalt till switchen – ännu mer kabeldragning!

Önskar man använda befintliga telejack och telefoner kan boxen kopplas in på detta trådnät. Efter att detta är gjort så märker man inte att man numera har IP-telefon!

Då skall den gamla telekabeln kapas utanför huset så att man slipper få in åskan i huset.  Dessutom blir det garanterat inga kollisioner med det befintliga telenätet.

19.Vad skall man tänka på när vi går över till det nya?

Eftersom fibernätet och de befintliga lösningarna (kopparnät, ADSL, 4G, Boxer mm) är helt oberoende av varandra kan man använda de senare tills fibernätet är installerat och i drift för att sen fasa in nya tjänster och avveckla de gamla.

 

Alla befintliga abonnemang måste sägas upp! Kontrollera med era leverantörer vilka uppsägningstider som gäller för de är ofta olika långa.

Uppsägning bör göras så att en smidig övergång sker - för det är naturligtvis bättre att ha dubbla abonnemang under en kortare tid än att vara bortkopplad för att installatören eller någon box inte hunnit komma.

Diskutera detta med installatören som kan hjälpa till med timingen så att installationen går smidigt.

Telefon.

Telefonen är det mest trixiga om det befintliga numret skall flyttas över. Vilket de flesta önskar.

Det går nämligen att flytta över befintligt telefonnummer men begäran om det måste ske innan befintligt abonnemang avslutas. Tar man det i fel ordning så är det gamla numret förlorat för alltid!

Det brukar ta ca sex dagar att verkställa.

Kontrollera med operatörerna.

Har man mobiltäckning kan mobilen användas för telefonkontakterna och man beställer flyttning av telefonnummer och start av det nya abonnemanget så att det är igång när installatören kommer. Det är i så fall bra att man informerar sina kontakter att det är mobilnumret som gäller under övergångstiden.

Internet.

Även befintligt internetabonnemanget skall sägas upp. Är man kund hos UppCom så slipper man uppsägningstid men övriga leverantörer har någon form av uppsägningstid.  Kolla!

När fibernätet är i drift accepterar leverantörerna att man blir kund så internet kan lämpligen bokas att starta i så god tid att allt kan testas när installatören är på plats.

TV.

Fungerar nuvarande lösning (Boxer, satellit) bra kan man behålla denna tills allt annat är fixat sedan avvecklar man och går över till tex. internet-TV som är gratis och inte behöver ha någon box från TV-leverantören. Kabeldragning och uppstart kan ske direkt så snart internet är igång.

Skall man ha sk. IPTV, som har utbud helt jämförbar med tex. Boxer, så är det förstås bra om digitalboxen finns tillgänglig när installationen skall inledas så att allt kan kopplas upp och testas.

Om ni tänker gå över till TV via fiber så gäller även uppsägning av det befintliga abonnemanget.

Kontrollera med era leverantörer vad som gäller.

Ordinarie TV-avgift tillkommer förstås.

Paketerbjudande.

Det finns flera paketerbjudande omfattande internet, telefon och ibland även TV. Oftast får man ”mängdrabatt” så kontrollera på Wexnets hemsida vilka leverantörer som kan erbjuda detta.

Andra operatörer har bara ”allt” i paket - så har Telia inte explicit telefon utan då måste man beställa deras internet också.

Det bästa är att dessutom ringa de operatörer som verkar ha de smakligaste erbjudande och reda ut kvarstående frågor.

Mobilabonnemang.

Glöm inte att se över abonnemangen om ni har smarta mobiler och kommer att ha Wi-Fi i huset. Då klarar de flesta sig bra med minsta datamängden per månad eftersom mycket av datatrafiken sker via hemnätverket och gratis dessutom. Kostnaden för abonnemangen går då ner, i vissa fall betydligt!

Vägershult den 12 februari 2015, Anders Karlsson